Travelstart om Lake Nakuru

Ett Travelstartinlägg om utflykten till Lake Nakuru där vi såg noshörningar alldeles vid vägrenen hittar du här!

Travelstart om pärlor från Kazuri

Ett Travelstartinlägg om Kazuri som gör fantastiska pärlsmycken hittar du här!

Mot Lamu via Mombasa

Om en timme kommer taxin och skjutsar oss till tågstationen... Vi har i sista minuten bytt hotell i Lamu och kommer nu att bo på mysiga, svenskägda Subira House.

När jag skrev om Lamu på bloggen för några veckor sedan fick jag ett e-mail från den svenska kvinna som äger Subira House, hon hade läst inlägget och föreslog att vi skulle komma förbi och hälsa på hos dem. Sedan visade det sig att en tjej där jag volontärarbetar ska bo där nu i jul och efter att ha varit inne och kollat på de fina bilderna på hemsidan ringde jag igår för att kolla om de kanske hade ett rum ledigt trots högsäsong och allt. De hade ett rum kvar som vi tjingade!

Vi stannar i Mombasa, vid Diani beach, till på måndag. Sedan blir det Lamu i drygt en vecka... Jag har valt ut sex böcker som ska få följa med och göra mig sällskap vid Indiska oceanen när jag läppjar på en mangodrink och försöker varva ner...

Det ligger i släkten...

Jag kan inte låta bli att publicera min kompis Peters kommentar till föregående inlägg - jag log brett när jag läste det.

Det ser ut att vara ett släktdrag att kunna ligga och mysa. Du är välkommen att ligga på vår soffa och äta kladdkaka när du vill! Vi kanske till och med kan bjuda på en supergod körsbärspaj!

A gingersnap with an attitude!

Det här är min systers lilla pepparkaka! Hon verkar vara hur mysig som helst (jag har ju inte träffat henne ännu eftersom hon föddes i Stockholm i november) och jag älskar hennes uppsyn på den här bilden. Liksom "jaha, dräkten går väl an, men här ligger jag med en larvig mössa på huvudet och det här ska sparas till eftervärlden... Tack för det!"

Syster, det är inte utan att jag tänker på julkorten som togs på dig och mig när vi var små och du försökte hålla mig på fötter...

Med detta önskar jag er alla en riktigt GOD JUL & ett GOTT NYTT ÅR! Imorgon sätter vi oss i vår kupé på nattåget mot Mombasa och firar med champagne.

Travelstart on Nairobi National park

Här kan ni läsa mitt senaste inlägg på Travelstart!

Julkänsla i bilder

En trött tomte sitter i köpcentret Yaya och väntar på att barnen ska komma...

Kenya är ett kristet land och överallt ser man juldekorationer och julpynt i överflöd. Här utanför Yaya! Inte långt därifrån ligger det stora slumområdet Kibera där de knappt har tillgång till el... Det får en att fundera på om man inte skulle kunna lägga pengarna på andra saker än julbelysning!

När vi kom till julfesten hemma hos N:s chef fick alla sy sin egen tomteluva, roligt!

Det bjöds på underhållning av smidiga akrobater...

...och ett Luciatåg överraskade oss med fina julsånger! Vi åt pepparkakor och drack glögg innan det var dags för dans runt julgranen till tonerna av "Små grodorna"!

Voila, det blev tre plåtar med lussekatter! Satte julskivan på repeat på "Ave Maria" medan jag bakade. Älskar repeatknappen!

Jag har riktigt mycket julkänsla i kroppen nu!

Om visum, tåg, skrivande & lussekatter

Nu har jag varit på "immigration office" nere i stan och förlängt mitt visum och så passade jag samtidigt på att åka till tågstationen för att boka två biljetter på nattåget till Mombasa på fredag. Vi åker första klass och middag och frukost ingår i priset (3375 shilling, cirka 350 spänn). Jag älskar att åka tåg på natten! På morgonen när vi äter frukost åker vi igenom ett naturreservat och kan spana in impalor, giraffer och andra djur. Får berätta mer sedan! Vi stannar i Mombasa en natt och bor hos min polska kompis som har ett hus vid Diani Beach. Sedan åker vi till Lamu på söndagen. Härligt! Vi har inte bokat någon återresa än, så vi kan vara fria att stanna borta så länge som vi har shilling i plånboken (nåja, till den 5 januari behöver vi iallafall vara tillbaka!).

Måste bara skryta om en kommetar jag fick av min lärare på skrivkursen:
Otroligt bra! Så som jag upplever detta jag just läst känns det som inledningen till en roman på femhundra sidor. Ja, skulle detta någonsin bli en sådan roman får du verkligen höra av dig och tala om! Ett fantastiskt språk, fina bilder som knyter ihop historien, ett otroligt bra avslut här också; ja ren magi! Skrivtekniskt är också allt på plats.
Bra!

Jag vet att jag har tjatat om att jag ska baka lussekatter ganska länge, men NU är saffransdegen satt på jäsning...

Lussekatter
Ingredienser:
100-150 g margarin eller smör
50 g jäst
5 dl mjölk
1 dl socker
1/2 tsk salt
ca 1,5 liter vetemjöl
2 pkt saffran (1g)
1-2 ägg
1 ägg för pensling
Russin

Smält fettet. Tillsätt mjölken och ljumma tills det är 37 grader
Smula ner jästen i degbunken. Häll i lite av deg spadet och rör om tills jästen är upplöst.
Lös upp saffranet med lite av deg spadet.
Tillsätt resten av deg spadet, sockret, saltet, uppvispat ägg och det mesta av mjölet.
Arbeta degen tills den släpper bunken och tillsätt eventuellt mer mjöl.
Strö över lite mjöl, och låt degen jäsa övertäckt till dubbel storlek (ca 1 timme).
Häll upp degen på mjölat bakbord och knåda den till en till en lätt, smidig och ganska lös deg.
Forma lussekatter
Pensla med ägg och garnera med russin.
Grädda mitt i ugnen 8-10 min 225-250 grader.

Om tiden & om tekakor

Dagarna bara rusar iväg... Efter besöket på skönhetssalongen (jag älskar att jag har råd att unna mig det här!) ringde jag en av mina bästa vänner från mobilen. Hon bor i Norrköping och vi lärde känna varandra när jag pluggade i Linköping för, ja det är nog åtta år sedan... Hon är en av mina käraste och det var fantastiskt att höra hennes röst! Dessutom visade det sig att samtalet som varade i kanske sex- sju minuter bara kostade typ tjugo kronor!

Sedan blev det inhandling av julklappar till N som sedan slogs in så fint av julklappsinslagningstjejen. Det postades också några julhälsningar och jag såg en skymt av en ensam tomte som satt mitt i köpcentret omgiven av plastgranar och väntade på att barn skulle komma fram till honom.

Sedan åt jag lite indiskt och nu är jag hemma och är i bakartagen. Det har blivit müsli, alldeles strax ska tekakorna in i ugnen och på spisen står en, förhoppningsvis helt makalös, köttgryta och puttrar.

Just ja, så var det den där dikten som skulle skrivas också... Det får bli lite senare ikväll!

Ni me rodi! = I´m back!

Nu var det längesedan jag skrev ett inlägg... De senaste veckorna har varit hektiska. Jag har bland annat tagit anteckningar på två olika seminarier under fem dagar. De har tagit upp spännande ämnen som hur man ska effektivisera biståndet och om hur man arbetar med olika projekt kring Viktoriasjön. Det har varit en utmaning att försöka få ner allt på papper.

Sedan har det ju varit julfest på N:s jobb, luciafest på ambassadörens residens, inflyttningsfest, utflyttningsfest, en julfest till, safari vid Lake Nakuru och lite magkramp däremellan. Och så såklart volontärande på barnorganisationen och skrivuppgifter som ska in.

Skönt att det snart är jul!

Men den här veckan är det lugnare. En del att fixa med, men det ska nog gå utan att pulsen höjs alltför mycket. Imorse gjorde jag två snygga armband som passar den rosa tröja jag har på mig och nu ska jag strax iväg och få pedikyr och manikyr. Sedan ska jag skriva en dikt till min skrivkurs, läsa bok och kanske baka lussekatter...

Tack för alla kommentarer jag fått! Jag har inte hunit besvara dem på sistone, men jag har skrattat åt era skämt, läst era fina ord, tagit emot tips om ett svenskt guesthouse på Lamu och fått tips på en tjej som gör fina smycken i Luleå. Thank you!

Om en promenad...

Oftast tänker jag inte på att jag bor i Afrika (även om jag tycker att det är vansinnigt coolt!). Men ikväll när vi tog en promenad vid 18-tiden slog det mig när:

• vi såg en död hund som låg på gatan alldeles likstel och dan
• vi tog en genväg genom ett lite buskigt område och en apa kom fram till mig. Den följde efter och jag trodde att den skulle bli hotfull, men en tjej som passerade sa "give him your banana". Och ja, jag höll en banan i handen, men gjorde inte kopplingen...
• ett stort hål i trottoaren plötsligt uppenbarade sig framför våra fötter
• vi såg pojkar som vallade sina kor över motorvägen

Julfesten...

På julfesten i lördags blandades kenyansk akrobatik och trummor med glögg, luciatåg och "Små grodorna". Riktigt mysigt och en hel del julstämning.

Travelstart & Stoney Tangawizi

Nytt Travelstartinlägg hittar du här!

Julfest!

Nu ska vi iväg på julfest hemma hos N:s chef. Det ska bli riktigt kul! Ryktet säger att det vankas glögg och det är ju aldrig fel... Ett annat rykte säger att vi ska dansa "Små grodorna". Svenskar och kenyaner om vartannat. Det är ungefär då ni kommer att hitta mig ståendes vid glöggbålet!

Jag har blivit utmärkt!

Min blogg har fått en fin utmärkelse från Ingabritt i Grekland. Tack, mitt hjärta sväller!

Och så ska jag ge utmärkelsen vidare till sju andra bloggar, men eftersom jag gillar fler bloggar än sju (eller är det av ren lathet?), så ger jag utmärkelsen till alla som står nere i högerspalten under rubriken "Bloggar jag diggar".

Reglerna:1. De som mottagit awarden ska lägga upp en bild på den.
2. Länka till den bloggen du fick den ifrån
3. Ge den vidare till sju andra bloggare & länka till deras sidor.
4. Lämna ett meddelande i deras bloggar, så de vet att de fått awarden

Look a like?

Uttjatad reklam från Svenska spel

Kan inte se pratbubblan, kan du?

Detta inlägg har jag snott från min bonuspappa. Fotot tog han när vi var på Slottet i somras och såg min bror gå högvakten.

Travelstart om manikyr & kultur

Nytt Travelstartinlägg om skönhetsvård i Nairobi (och om hur man typ kommer in i kulturen)hittar du här!

Matatudisco

Igår gick jag på disco klockan 17. Eller, rättare sagt, jag satte mig i en matatu för att ta mig hem efter volontärjobbet och hamnade typ i en musikvideo. Hög hiphopmusik ur högtalarna, grafitimålad matatuinsida och två små teveskärmar som spelade musikvideo med Snoop Dogg... Matatuföraren försökte matcha det genom att köra i värsta gangsterstil.

Livebloggning från Java Coffeehouse

Sitter just nu på ett café i världsmetropolen Nairobi och surfar trådlöst på min laptop. Bredvid mig har jag en riktig baristacappuccino med liten kaka till. Saxofonmusik ur högtalarna och på uteserveringen som jag ser genom glasrutan sitter folk och sippar på mangojuicer och annat medan solen går ner. Julbelysningen har redan börjat tändas och det här känns som en sjysst avslutning på en ganska hektisk dag.

Travelstart om fruktsallad!

Nytt Travelstartinlägg här!

Bazarfynd

På den nordiska julbazaren i förrgår lyckades vi lägga vantarna på:

2 flaskor glögg

1 påse Bilar

En påse med lösgodis

Mossa (till adventsljusstaken)

1 burk löksill

1 burk senapssill

1 burk ansjovis

1 burk inlagd gurka

knäck

lussekatter

Lycka!

Stympade flickor

Idag i the Standard läste jag en insändare som var skriven av en ung tjej. Den handlade om könsstympning och hon skrev (klicka på bilden om du vill se den i större format):

I have read books, magazines and heard on radio that Female Genital Mutilation (FGM) is not good. I am 10 years old and come from one of the communities that value FGM. During December holidays, girls are taken for the cut. Now that we have closed school for Christmas holidays, my mother is insisting that we go home for the holidays but I fear that she might hand me over to the kit kit (mutilators) women. What can I do to convince her that FGM is bad and I do not want to undergo it?

Kommentarer är överflödiga.

Strax därefter läste jag en artikel på aftonbladet.se som handlade om en pensionerad, svensk läkare som räddat 600 flickor i Kenya från att bli könsstympade genom att starta ett barnhem, skola , sömnadsskola samt ett mödravårds- och förlossningshem. Läs artikeln här! Hans arbete gläder mig mycket, men samtidigt blir jag förtvivlad vid tanken på att stympningen fortfarande pågår.

Könsstympning har varit förbjudet i Kenya sedan 2001.

Glad första advent!

Hemma hos oss i Nairobi började morgonen med risgrynsgröt, lussekatter och julmusik. Sedan begav vi oss iväg till en nordisk gudstjänst i ett område som heter Karen (efter Karen Blixen såklart). Nu har vi plockat fram våra julsaker, njutit av glögg (sötmandeln var slut på mataffären, så jag hackade i några osaltade cashewnötter istället...) och ätit knäck som vi inhandlade på julbazaren igår. Om jag ignorerar solen som skiner utanför och värmen som gör att jag sitter och småsvettas framför datorn börjar jag faktiskt komma i stämning inför jul. Härligt!

På Travelstart om att åka matatu

Har börjat åka matatu i Nairobi - läs mitt Travelstartinlägg här!

Brinnande solhatt i Mombasa

I Mombasa började min solhatt brinna. Vi gick i några trånga gränder och började känna oss redo för lunch. En tuk-tuk kom puttrande lite längre fram på gatan och N sprang för att stoppa den. Jag spanade efter honom och såg inte den kvinna som i rask takt kom gående ut från en annan gränd. Vi krockade och jag fick något på min hand som sved till. Hon höll i ett lerkrus med något varmt, askliknande innehåll och när vi krockade fick jag en del på mig och kruset föll till marken och det varma innehållet spreds ut. Vi blev båda förvånade. När jag bett om ursäkt och böjt mig ner för att plocka upp kruset hastade jag vidare till tuk-tuken.

Vi hann inte åka en meter förrän N såg att det började ryka från min stråhatt som jag höll i handen (tur att jag inte hann sätta på mig den!). Jag kastade genast ut den innan den hunnit ta eld. Medan den låg och förkolnade på asfalten kände jag hur det brände till av smärta i foten och när jag tog av mig sandalen ramlade några heta kolbitar ut. Märkligt, uppenbarligen hade den heta askan spridit sig mer än jag märkte.

Föraren trodde antagligen att jag var galen som först höll i en rykande hatt och sedan började skrika av smärta och febrilt kasta av mig skorna. Vad hade kvinnan i det där kruset egentligen? Det kändes som att det var något som skulle användas i en religiös rit. Hoppas att jag inte förstörde allt för henne.

Jaja, vi kom iallafall till resaturangen och där beställde jag några isbitar till min stackars fot.

Dr Albanrauken

På skrivbordet på min dator har jag en gadget som slumpmässigt visar bilder från mina fotoalbum. Nyss kom den här bilden upp som är tagen på Gotland. Jag kallar den Dr Albanrauken. Kan ni se hur jag tänker?

Lamu - julfirande i Kenya

Vi blir kvar i Kenya över jul och har just bokat hotell på ön Lamu. Lonely Planet beskriver ön såhär:

There´s something special in the air on Lamu, and it´s not just the seductive sea breeze. Consisting on six main islands and countless smaller ones, the archipelago is the unrivalled jewel of the Kenyan coast, offering both tourist facilities and unspoiled tropical havens for those who know where to find them. For many people a stay here is the highlight not just of the coast, but of their entire time in Kenya.

Inte så dumt.

Travelstart om Karen Blixen Museum

Har skrivit ett Travelstartinlägg om Karen Blixen Museum - kolla här!

Om volontärarbete, lussekatter & skrivande

Idag har jag börjat volontärarbeta på en barnrättsorganisation (två eftermiddagar per vecka) - det känns roligt och jag hoppas att jag snart ska få följa med på en field trip för att träffa barn. Ikväll sitter jag framför datorn med en kopp té och skriver några artiklar till en svensk tidning som ges ut här i Nairobi. Det är ju perfekt eftersom jag läser två skrivkurser nu.

På lördag är det nordisk julbazar här och julstämningen kanske infinner sig när jag står vid poolkanten i värmen och smuttar på glöggen... På första advent ska vi till norska skolan och sjunga julsånger och sedan ska vi hem, plocka fram våra julsaker (tog med mig flera fina julbonader från Sverige) och baka lussekatter samt mammas goda saffranslängd med vit choklad i.

***

Saffranslängd med vit choklad
Det blir 2 längder

200 g smör

5 dl mjölk

50 g jäst

2 kuvert saffran

0,5 tsk salt

2 dl socker

13-14 dl vetemjöl

Fyllning:

75 g smör eller margarin

200 g vit choklad

1/2 dl socker

1 ägg

pärlsocker till garnering

Gör så här:

1. Smält smöret i en kastrull och häll i mjölken. Värm blandningen till fingervarmt, ca 37°C.

2. Smula ner jästen i en degbunke. Häll över mjölk- och smörblandningen. Blanda ner saffran med salt och socker.

3. Rör ner mjölet lite i taget tills du har en smidig deg.

4. Låt degen jäsa övertäckt i ca 30 minuter.

5. Sätt ugnen på 175°C. Kavla ut halva degen gånger till en längd.

6. Bred ut hälften av matfettet ovanpå och strö över hälften av den vita chokladen (hackad) och hälften av sockret. Vik samman degen två gånger till en längd.

7. Gör likadant med den andra halvan av degen.Lägg längderna på bakpappersklädda plåtar och låt jäsa under bakduk i ca 30 minuter.

8. Pensla längderna med uppvispat ägg och strö över pärlsocker.9. Grädda i mitten av ugnen i 25–30 minuter.

Om hus som byggs...

Jag kan inte låta bli att tycka att byggnadsställningarna i trä ser osäkra ut... Ännu läskigare ser det ut när byggnadsarbetarna står på dem utan något som helst skydd.

Hur man gör ugali - Billly the teacher visar!

Blanda majsmjöl med vatten


















Låt det förvälla ett tag på varm platta och rör hela tiden om


















När det efter cirka tio minuter är klart är det bara att välta ut ugaliklumpen på en tallrik och skära den i bitar.

Voila, dinner is served och till ugalin åt vi en fantastisk köttgryta på ko (som inte var det minsta seg som det kan vara när man äter get)! Ser ni tomtemattan som skymtar till bakom ugalin också?!

Billy visar hur man äter! Jag har tidigare berättat hur man plattar till ugalin i handen för att sedan plocka upp köttet med ugalibiten. Om man vill smaka på köttsoppan formar man en bit ugali till en boll med ena handen och trycker in en grop i den. Voila, du har en sked!

Utanför skolan...

Den här bilden är tagen precis utanför skolan där jag läser Swahili. Min fina klasskompis Asia flyttade till Mombasa i söndags för att jobba och jag saknar henne redan. Innan hon satte sig på tåget dit hann vi ha en avskedslunch hemma hos vår swahililärare. Själv har jag tagit uppehåll i studierna den här veckan för jag kände att jag behöver lite tid att ta det lugnt och så är det en del andra grejer jag behöver göra den här veckan.

Tulpanträdet

Jag gillar blommorna på det här trädet. Det ser ut som uppochnervända tulpaner...

Om ugali på Travelstart

Apropå ugali och nyama choma; här hittar ni ett nytt Travelstartinlägg!

Ugali & nyama choma

I förra veckan åt jag ugali (majsmjöl blandat med vatten) och nyama choma (grillat kött) för första gången. Det är riktig kenyansk husmanskost som jag tror att många kenyaner saknar när de åker utomlands. Jag och Asia gick till en restaurang här i närheten som heter Alfajiri (det betyder gryning på swahili) och åt lunch efter swahililektionen.

Man äter den här rätten med händerna och tar först en bit ugali (den har en degig konsistens eller lite polentaliknande) som man plattar till i handen med ena tummen. Ta den tillplattade ugalin och använd den till att plocka upp köttet och grönsakerna med. Älskar att äta med händerna! Gillade ugalin, men getköttet var lite i segaste laget.

Julmarknad...

Vi ska strax iväg på julmarknad på Karen Blixen Museum. Känns lite konstigt att göra julgrejer när det är 25 grader varmt ute, men det ska vli väldigt kul! Köpcentrena är utsmyckade med ljusslingor som lyser fint på kvällarna. Kan bara inte låta bli att undra vad det hela kostar och tänker på människorna i slummen några kilometer bort som knappt har någon el att tala om...

Igår fick jag ett paket från Sverige innehållandes lösgodis, tidning och saffran, så nu kan här bakas lussekatter!

Om en skön förmiddag...

Nu under förmiddagen har jag suttit ute på balkongen och skrivit. Jag har börjat på en skrivarkurs till och det känns väldigt roligt. Så skönt att skriva när man känner att man har tid. Har ju känt mig stressad under en tid, men jag känner att det kanske är på väg att lösa sig. Har dragit ner på några grejer och det kändes genast bättre.

Åt en god fruktsallad till frukost (äpple, ananas, jordgubbar och banan) och medan jag skrev plaskade några barn i poolen. Det är så skönt att sitta ute och skriva, det är lagom varmt och när jag lyfter blicken ser jag en stor palm svaja. Nu ska jag göra lunch och sedan promenera till Swahiliklassen.

Susanna bloggar för Travelstart!

Idag börjar jag blogga på en sajt som heter Travelstart! Det är en internetbaserad resebyrå som startades för snart tio år sedan av en svensk kille och de har kontor i bland annat Kapstaden, Sydafrika. I förra veckan hamnade de på fjärde plats när Internetworld utsåg de hundra bästa internetsajterna i Sverige!

Till den svenska sajten hör en svensk blogg (svenskar runtom i världen bloggar) och till den sydafrikanska sajten finns det en sydafrikansk blogg (människor runt om i världen som bloggar på engelska).

Jag kommer att skriva några inlägg per vecka på den sydafrikanska bloggen och här hittar ni mitt första inlägg! Lämna gärna en kommentar där.


Jag fortsätter naturligtvis att blogga som vanligt här!

Okry

Är fortfarande inte helt kry och har fått höra från flera håll att det ofta tar mycket längre tid att bli helt frisk här än det gör på hemmaplan i Sverige. Jaja. Jag har mycket att stå i ändå, men jag ska göra mitt bästa för att dra ner på mina åtaganden lite. Ni som har läst här ett tag vet ju att jag har gjort mitt bästa för att ta det lugnt och inte ha så mycket att göra. Självklart vill jag ju göra grejer, men nu har det blivit lite för mycket. Får berätta i ett annat inlägg vad jag har för mig om dagarna...

Saken är den att allt jag gör är verkligen roligt, men det är så många olika grejer och det blir för spretigt. Samtidigt vill jag inte byta bort något. Hur gör ni för att hitta balansen? Är ni bra på att tacka nej till roliga saker?

Swahili Time

Irrhönan har bringat klarhet i det här med att förstå varför man på swahili säger klockan 1 när man menar klockan sju och så vidare...

Hon skriver:
Jag tror att det är från soluppgång till solnedgång - och det verkar stämma med Wikipedia... http://en.wikipedia.org/wiki/Swahili_language#Swahili_time
...

Och när jag går in på Wikipedia kan jag mycket riktigt läsa:
(East African) Swahili time runs from dawn to dusk, rather than midnight to midday. 7am and 7pm are therefore both one o'clock while midnight and midday are six o'clock. Words such as asubuhi 'morning', jioni 'evening' and usiku 'night' can be used to demarcate periods of the day, for example:
saa moja asubuhi ('hour one morning') 7:00 a.m.
saa tisa usiku ('hour nine night') 3:00 a.m.
saa mbili usiku ('hour two night') 8:00 p.m.
More specific time demarcations include adhuhuri 'early afternoon', alasiri 'late afternoon', usiku wa manane 'late night/past midnight', 'sunrise' macheo and sunset machweo.

Tack för hjälpen!

Sjukstuga

Jag och N är riktigt förkylda och går omkring i lägenheten, snörvlar och vältrar oss i vår sjukdom. Läser gamla DN, kollar på film och hostar. Asia frågade om jag hade malaria när jag sa att jag hade feber, men det här rör sig snarare om en rejäl bondförkylning.

För att pigga upp mig lyssnade jag nyss på Miriam Makebas låt "Pata pata".

50 ord

Veckans skrivuppgift på min distanskurs är: skriv en berättelse på 50 ord där samma ord inte får förekomma två gånger.

Ha, tänkte jag först, bara femtio ord. Lätt! Men jäklar vad många gånger jag redan råkat upprepa som, i, hon och och...

Prova själva!

Saa moja asubuhi eller om att lära sig klockan på swahili

Det är roligt att läsa swahili och det är många nya ord att hålla reda på. Vi håller precis på att lära oss klockan (det känns som att jag går i ettan igen!) och man skulle ju kunna tro att det är ganska lätt bara man kan siffrorna, eller hur?

Men. När man ska säga till exempel "klockan är åtta på morgonen" (saa mbili asubuhi), betyder det ordagrannt översatt "klockan är två på morgonen. Klockan nio blir klockan tre och så vidare... Vår lärare Billy kan inte förklara varför det är så, men Asia tror att förklaringen ligger i att kenyanerna börjar räkna från tiden de vaknar. Alltså klockan sju är första timmen, därför säger man saa moja asubuhi som betyder klockan är ett på morgonen.

Inte en helt vattensäker förklaring, men är det någon annan som har en bättre?

Fet

Igår fick jag min första fetkommentar i Afrika. En ytlig bekant synade mig och sa "oh, you are so fat!". Han sa det uppskattande och menade säkert väl. Men jag reagerade med min kulturella bakgrund och blev skitförbannad, sårad och ganska ledsen.

Jag vet att det är en komplimang att få höra det här. Det betyder att du är välnärd, frisk och kvinnlig. Det är inte så lätt att fatta det när man vuxit upp i en kultur där det är tvärtom. Dessutom vill jag inte att någon kommenterar min kropp oavsett. Och jag är inte fet.

Hursomhelst, jag ignorerade honom helt och kunde inte möta hans blick igen. På kvällen tränade jag på Impala och det första jag ser är en kvinna som promenerar på löpbandet. En kvinna med en riktigt stor, skön, svajande mataku (rumpa). En mama. Jag vet inte varför jag började le, men det kändes skönt att bo i ett land där kvinnor får känna sig kvinnliga oavsett hur de ser ut och att man också ser alla olika kroppstyper på gymmet.

Min polska kompis Asia berättade att två kenyanska tjejer kom fram till henne på en nattklubb en gång och frågade vem av dem som hade störst rumpa. Asia som ville vara snäll och diplomatisk sa att ingen av dem hade stor rumpa. De tittade förolämpat på henne.

(Får ändå erkänna att jag föredrar att kallas fet i Kenya framför Kambodja för där är det inte en komplimang.)

Djurparken Haller Park i Mombasa

Jag & min hundraåriga kompis

Kokosnötter & Diani Beach i Mombasa

shangazi = moster

Habari ya jioni, sa jag till receptionisten för en stund sedan. God kväll. Leo mimi ni shangazi. Idag blev jag moster.

Åh, du måste vara så stolt, sa hon.

Ja, sa jag och plötsligt kändes som att jag skulle börja gråta.

Och här är hon, lilla fröken Julie.

Utanför en kiosk i Mombasa

Moster

Klockan 04.12 blev jag moster till en liten flicka som väger 3465 kilogram och är 49 centimeter lång. Wow! Afrika ligger med ens väldigt långt från Stockholm.

Elefanter

Hos solig kan man vinna en av dessa elefanter. Gå in där om du vill vara med och tävla! Vilken stund som helst kommer jag att bli moster och en sådan här elefant vore fint att ge till den lill♥.

Lite om Mombasa

När jag vaknade upp förra fredagen för att åka till Mombasa var himlen klarblå och solen lyste. När N ringde någon minut senare för att väcka mig (han åkte till Mombasa några dagar tidigare) stod jag vid fönstret och tänkte att ´det känns som att vara utomlands och ändå är jag hemma´. Väl uppe i luften såg jag Kilimanjaro torna upp sig på min högra sida och det var en mäktig upplevelse.

I Mombasa hade det varit fint väder hela veckan, men när jag landade spöregnade det... Resten av helgen var det dock strålande väder. Och fuktig värme. Hotellet vi bodde på låg ett stenkast från Indiska Oceanen och det var som att kliva ner i en varm källa när vi skulle bada. Skönt! Det verkar inte funka att ladda upp bilder just nu, så jag återkommer med det och lite berättelser från resan snart.

Ha en trevlig lördag! Själv ska jag och N gå på bio och kolla på nya Bondfilmen. Vad ska ni göra?

Lunch

Nu ska jag göra lunch (det blir pastasallad med tonfisk, ägg, rödlök, tomat, olivolja och salt - gott!), sedan ska jag se om jag kan lägga upp några Mombasabilder här!

Om en deckare och om att vara lättskrämd

Jag är lättskrämd och det är inte ofta jag kan kolla på en thriller/deckare/kriminalserie utan att hoppa till vid minsta lilla, blunda och efter fem minuter säga till N att jag inte klarar mer.

Igår kollade vi på en deckare (brittiska "Mord i sinnet" med hon den blonda från "Kalla fötter" och en psykolog som är misstänkt lik Jens Lapidus) och jag klarade faktiskt av det trots de extraeffekter vi fick som bonus; återigen var det spöregn african version utanför fönstret, åskande och blixtrande. Dessutom blåste det väldigt mycket och gardinerna som jag dragit för (så att ingen skulle kunna stå på balkongen och kika in på oss - okej, vi bor på tredje våningen och ja, jag är lite neurotisk) blåste upp så mycket att de nästan dolde teven och så att man lätt kunde föreställa sig att någon stod bakom gardinerna.

Trots det såg vi hela filmen. N var stolt.

Regn & firande

Nu skulle jag vilja skriva ett roligt inlägg som handlar om hur vi i flera dagar har firat Obamasegern tillsammans med glada kenyaner, men sanningen är att det inte riktigt blev så. Vi var ute och åt italienskt (gorgonzolagratierade gnocchi och rödvin!) i onsdags, därefter åkte vi in till stan där vi tänkte att gatorna skulle vara fulla av folk (sådär som på "Plattan" i Stockholm när Sverige vunnit något sportevenemnag eller något). Men det spöregnade (sådär så att himlen öppnar sig), åskade (sådär så att man nästan får tinnitus av det höga ljudet) och blixtrade (sådär så att det lätt skulle kunna brinna om det inte varit för spöregnet då.)

Dagen efter fick vi reda på att det varit världens hålligång i ett konferenscenter inne i Nairobi. Obamalåtar i reggaeversion, glada Tuskerdrickande kenyaner som dansar natten lång och så.

Hallå, hur ska man kunna veta att det var där alla höll hus bara sådär? Jag hade ju också velat vara där! Istället hamnade vi på en sportbar (som från utsidan såg ut att vara sådär mysig och inbjudande), med alldeles för hög musik (sådär så att man nästan får tinnitus av det höga ljudet) och dåligt vin.

Fara i Uhuruparken

Ni minns kanske när jag skrev att jag och N var i Uhuruparken som är upprustad och kanske inte lika farlig längre. Jag tar tillbaka det med farlig. Läste i tidningen i lördags att tre män sköts till döds där av polisen. De var kriminella och polisen hade bevakat dem under en längre tid. De satt och sippade på varsin läsk under ett träd när civilpolis kom fram till dem och pang-pang-pang så var de döda. Tur att inga barn råkade komma i vägen!

Obama!

Imorse, på väg till swahiliklassen som började klockan åtta, passerade jag skönhetssalongen. Därinne stod teven på och folk stod andäktigt, skrattandes, rörda och gråtandes och lyssnade på Obamas tal. Han vann! Det här är fantastiskt. Historiskt. Stort! Regeringen har utlyst ´public holiday´ imorgon så alla är lediga. Ikväll kommer det att firas i Kenya!

I Am Ba(ra)ck!

Jag är tillbaka från varma, fuktiga, sköna Mombasa nu och håller på att packa upp innan jag ska iväg till min swahililektion. Jag berättar mer lite senare! Till dess kan vi väl hålla tummarna för Barack Obama? Som ni säkert vet har han sina rötter i Kenya och hela landet ber nu en bön för att han ska bli USA:s näste president.

Safiri salama!

Jag skippade yogan och gjorde min skrivuppgift* istället (yogan finns ju kvar i nästa vecka). En uppgift som jag nu bestämt mig för att inte skicka in. Kom på vad jag ville skriva om istället och har nu suttit en stund och skrivit den texten istället. Det är spännande för vi ska bara skriva handlingen den här gången och allteftersom kommer vi att lägga på miljöer, personer och dialog.

Efter eftermiddagslektionen i swahili slank jag in på skönhetssalongen, som ligger vägg i vägg med skolan, och gjorde fransk manikyr. De känner mig vid det här laget. Jag berättade om Mombasa. På vägen ut sa de safiri salama, have a safe journey!

Imorgon hämtar Lucas upp mig i sin taxibil klockan sju på morgonen och någon gång vid elvasnåret går jag ned till Indiska oceanen och tar ett dopp. Om jag inte springer på en dator med internet i hotellobbyn kommer ni nog inte höra ifrån mig förrän på tisdag. Ha det så bra!

* jag läser en distanskurs på Folkuniversitetet i skönlitterärt skrivande!

Om en torsdag i Nairobi

Dagen började med en kikombe (kopp) chaité och en chapati på cafét bredvid skolan och sedan satte lektionen igång...

Såhär ser dagen ut:
8-10: Swahililektion (Ojoj, 8 är för tidigt för mig!)
10-13: Besöka biståndsorganisationen från igår, skicka iväg en massa e-mail, förbereda min skrivuppgift till skrivkursen, ge tvätterskan lön, äta lunch
13-14: Yoga på Yaya
14-16: Swahililektion
16 och framåt: Fortsätta med skrivuppgiften, packa, ta malariatablett (Mombasa är ett malariaområde), beställa taxi till flygplatsen imorgonbitti, försöka gå och lägga mig i tid

Okej, jag är van vid att jobba, men nu när jag inte behöver stressa längre tycker jag att den här dagen blir för intensiv. Roligt, men lite för intensiv faktiskt. Min kompis Anna skrev (jag hoppas att det är okej att jag citerar dig, kompis!): "glöm inte att du skall var där i två år...allting behöver inte hända på två månader...". Jag behöver bli påmind ibland.

Ropa ut NOVEMBA över bygden...

Min kompis Peter skriver "jag önskar jag fick sitta i värmen och dricka smoothie jag med! Och ropa ut "novemba" över bygden!"

Kom hit!

Foto

Förstår om ni vill se fler foton här på bloggen. Hellre kort på grönsaksmarknaden än på min fruktsalladstallrik liksom. Men det känns inte alltid rätt att plocka upp kameran. Ibland av säkerhetsskäl. Ibland för att jag inte vill dra uppmärksamheten till mig mer än vad jag redan gör. Och för att jag vill ge intryck av att jag bor här och inte är turist. Ja, så är det.

Men det kliar i fingrarna på mig. Så många scener jag vill föreviga. Fler bilder kommer tids nog!

Om en tisdagsmorgon

Eftersom jag missar fredagens och måndagens swahililektion har vi bestämt att vi ska köra fyra timmar idag och fyra imorgon istället. Klockan åtta började första lektionen och när jag på trötta ben släntrade in på skolområdet satt min lärare Billy och min polska klasskompis Asia (som för övrigt söker jobb i Asia!) på den enkla restaurangen bredvid och drack chaité. Det var fortfarande lite kyligt i luften, men solen började värma. Jag slog mig ner, fick té i min kikombe (kopp) och så satt vi där och pratade en stund. Skön start på trött morgon.

Efter lektionen gick jag till marknaden på andra sidan Ngong Road. Jag börjar bli riktigt duktig på att korsa den vägen nu. Den är tungt trafikerad, inga övergångsställen, och eftersom det är vänstertrafik blir jag alltid förvirrad åt vilket håll jag ska kolla. Höger, vänster, gå. Inte göra som när jag var liten då jag skrek "titta, lyssna, spring" innan jag pilade över en gata. Jag brukar oftast haka på någon annan som är på väg över.

Iallafall, på marknaden köpte jag en stor fruktsallad för sju spänn. Mango, papaya, ananas, banan, vattenmelon och avocado. Sedan införskaffade jag en kalamu (penna) i en liten kiosk på Kindaruma Road och tänkte att här kan jag sitta och plugga någon dag. De har ett litet café där nämligen med rangliga bord utanför.

När jag närmade mig murarna till mitt hem bestämde jag mig för att ta åt höger istället. Vår närmaste granne är en biståndsorganisation och jag har varit nyfiken på vad som döljer sig innanför grindarna. Kan ju fråga vakterna. När jag närmade mig kom en av de anställda ut och jag passade på att fråga honom. Han hette Daniel, var väldigt trevlig och berättade att de arbetar med vatten- och sanitetsfrågor. Jag ska gå dit imorgon och få mer information. Tänk vad spännande det skulle vara att få följa med på en field trip.

Gjorde en smoothie på halva fruktsalladen när jag kom hem. Mmm! Tror att jag ska köpa mer till ikväll när vi ska ha ett möte här hemma.

Färsk passionsfrukt

Smatter

Jäklar, vad det smäller här! Någon måste ha hittat en låda med fyrverkerier och tänt eld på alla samtidigt. Det smattrar, billarm har satts igång och hundar skäller. Nej mamma, det är ingen fara. Det är bara fyrverkerier.

Januari börjar året...

Under lunchen på Karen Blixen Coffee Garden satt jag och tänkte på att om jag varit i Stockholm nu hade det varit en vanlig jobbdag. Kontor, början av veckan och senoktober. Jag längtade inte direkt. Swahiliklassen efteråt var rolig som den brukar vara och jag blev lycklig när jag på en gång fattade vad orden betydde. Okej, det gällde bara de ord som handlade om årets månader.
Eller vad säger ni?

Månaderna på swahili:
Januari
Februari
Machi
Aprili
Mei
Juni
Julai
Agosti
Septemba
Oktoba
Novemba
Desemba

Visst låter det skönt när man säger Septemba. Och Oktoba. Novemba. Desemba?! Efter klassen följde jag med min trevliga polska klasskompis till en bar och träffade några av hennes kompisar. Med mango- och ananasjuice i magen tog jag en snabb tur på Nakumatt (typ, ICA) och gick sedan hem i skymningen. Och klafsade rakt ner i en lerpöl med ena foten.

Väderkultur

Vädret är ju alltid ett säkert kort att prata om. Eller? På en fikarast frågade N en kollega hur många grader det var ute. Han fick svaret it´s hot. Kollegan kunde inte förstå varför han ville veta gradantalet. When it´s hot it´s hot and when it´s cold it´s cold!

Men, försökte N, vad säger ni när det är varken varmt eller kallt då? Well, it´s not hot and not cold.

Joråsatt.

Enkätsvar är en trist rubrik, men den får heta det ändå

Nu är enkäten avslutad! 25 personer svarade på frågan "gör du det du verkligen vill göra?".

Nio personer svarade "yes, inget snack om saken"
sju personer sa "nja, i närheten iallafall
nio pesoner klickade i alternativet "nej, inte riktigt".
Ingen svarade att de inte tänkt på saken.

Roligt att så många ändå tycker att de verkligen gör vad de vill göra. Lyxräkor, så borde det vara för alla! Nu finns det en ny fråga att svara på i högerspalten. Gör det på en gång så att du inte glömmer bort det!

Mtoto = child

Skolflickor i Namibia

Har börjat se mig om efter ett volontärjobb. Vill gärna arbeta i något projekt som involverar att stärka kvinnor och/eller barn. Blev ombedd att lista vilka erfarenheter jag har vad gäller barn och ungdomar. Började skriva några punkter och det blev flera än jag trodde.

1. Barnflicka för barn mellan 0-6 år (på eftermiddagar, kvällar, helger och somrar upp till jag var 20 år). Jag var barnflicka i Stockholm, Dallas, Wimbledon och Helsingfors.

2. Arbetat 3 månader på förskoleavdelning med barn mellan 2-5 år

3. Varit engelskalärare på barnhem i Kambodja

4. Varit ”lekledare” för sexuellt utnyttjade flickor på ett rehabiliteringshem i Kambodja

5. Arbetat 3 månader på gymnasieskola i Alingsås

6. Läst cirka 40 universitetspoäng pedagogik

7. Besökt skolor i Namibia, och tagit del av barnens skoldag och lekar, när jag samlade material till min magisteruppsats.

8. Arbetat på en volontärorganisation som skickar iväg personer mellan 16-30 år för att arbeta på volontärorganisationer i utvecklingsländer.

9. Varit koordinator för ett ungdomsutbyte mellan Sverige och Kambodja.

10. I mitt senaste arbete var jag regelbundet ute i skolor (grundskola och gymnasium) och hållit föredrag

Nej, nu ska jag göra mig i ordning för att träffa en nyfunnen vän och äta lunch på Karen Blixen Coffee Gardens och sedan är det swahililektion igen... På fredag åker jag till Mombasa!

Jambo! Habari gani? = Tja! Hur är läget?

Hittade den här filmen inne hos Emmama (som för övrigt skriver en underhållande, fin och rolig blogg om sitt liv i Aberdeen)... Skönt kenyanskt sväng, hälsningsfraser på swahili och fina bilder på mitt nya land! Hoppas att det är okej att jag lånar filmen och att jag länkar till din blogg, Emmama! Säg bara till annars.

Sugen på en Stoney Tangawizi?

Den här drycken kan jag rekommendera. Ingefärsläsk! I min anteckningsbok (framför drycken) har jag skrivit veckodagarna på swahili.

Siku za wiki / Days of the week
Jumapili - Sunday
Jumatatu - Monday
Jumanne - Tuesday
Jumatano - Wednesday
Alhamisi - Thursday
Ijumaa - Friday
Jumamosi - Saturday

Jag tycker att det är lite förvirrande att man börjar med söndag. När swahililäraren frågar vad måndag heter kan jag ju inte bara slänga ur mig det första ordet i ramsan, utan måste tänka lite till. Knepigt!

Billy the teacher

Jag har ju just börjat läsa swahili. Jag har lektion två timmar om dagen, fem dagar i veckan... Det är ett ganska högt tempo, men det har jag tid med! På första lektionen var det jag och en polsk tjej i klassrummet som skulle läsa swahili samt två etiopiska herrar och en kille från Sudan som skulle lära sig engelska. Vi hade väldigt trevligt även om jag nog tror att de lärde sig mer swahili än engelska. De senaste lektionerna har det varit jag, den polska tjejen och en kenyansk massajtjej. Tjejen från Kenya pluggar engelska och eftersom lektionen hålls på båda språken suger hon åt sig av engelskan och vi av swahilin.

På bilden ser ni min lärare Billy. Han är glad, entusiastisk och vill att vi ska prata mycket. Det är bara det att jag inte kan så många ord än. Idag sa han "Susanna, tell me something!". Och jag svarade på swahili det första jag kom på "Mimi ni mvulana". Han blev förvånad. Jag hade sagt att jag är en pojke...

Om en önskan som slog in...

I juli förra året skrev jag följande på bloggen:

Utanför glider det norrbottniska landskapet förbi och i mina öron rör sig en låt om Rwanda. Jag vill alltid åka till Afrika. Min tid där har varit kort och jag har inte upplevt Afrika så mycket som jag skulle vilja. Därför fortsätter jag att längta, men jag känner ingen brådska. Jag vet att det blir av. Inte nu bara.

Året var kanske 1989.

Niklas ställde frågan "vilken var den första musik du köpte?" på sin blogg. Jag fick rota i mitt minne och såg mig stående på Domus i Luleå med min kompis Helena. Året var kanske 1989. Och vi hade skrålat en låt hela veckan när jag hade varit ute i hennes familjs stuga. Nu stod jag och bläddrade bland LP-skivorna i affären och hittade äntligen vad jag sökte; en LP-singel med Michael Learns To Rock. Låten heter The Actor.

Håll till godo!

Fynd från massajmarknaden...

På massajmarknaden säljs det mesta. Allt från tyger, smycken och färgglada fat till elefanter och giraffer i trä... Jag köpte två par örhängen för runt en tia styck. De gula är gjorda av ölkapsyler Öl av märket Tusker är många kenyaners stolthet. Gillar när saker hittar en ny funktion såhär! De grönblåa är, som ni säkert ser, påfågelfjädrar.