När jag vaknade upp förra fredagen för att åka till Mombasa var himlen klarblå och solen lyste. När N ringde någon minut senare för att väcka mig (han åkte till Mombasa några dagar tidigare) stod jag vid fönstret och tänkte att ´det känns som att vara utomlands och ändå är jag hemma´. Väl uppe i luften såg jag Kilimanjaro torna upp sig på min högra sida och det var en mäktig upplevelse.
I Mombasa hade det varit fint väder hela veckan, men när jag landade spöregnade det... Resten av helgen var det dock strålande väder. Och fuktig värme. Hotellet vi bodde på låg ett stenkast från Indiska Oceanen och det var som att kliva ner i en varm källa när vi skulle bada. Skönt! Det verkar inte funka att ladda upp bilder just nu, så jag återkommer med det och lite berättelser från resan snart.
Ha en trevlig lördag! Själv ska jag och N gå på bio och kolla på nya Bondfilmen. Vad ska ni göra?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
ooh... jag mins hur underbart det var att ligga där i havet och känna värmen från luft och vatten...
Har sett bondfilm jag oxå, dock en gammal rackare, men, de är inte helt fel de heller... Annars är det ett grått Piteå där snön snart har gjort sig hemmastadd...
Fredrik. Ja, det är helt underbart!! Det här var faktiskt första gången jag såg en hel Bondfilm... Den var bra! Så det är snö i Piteå; det känns så avlägset att täna sig när man är här nere i Afrika! :) Kram
Skicka en kommentar