måndag 17 november 2008

Okry

Är fortfarande inte helt kry och har fått höra från flera håll att det ofta tar mycket längre tid att bli helt frisk här än det gör på hemmaplan i Sverige. Jaja. Jag har mycket att stå i ändå, men jag ska göra mitt bästa för att dra ner på mina åtaganden lite. Ni som har läst här ett tag vet ju att jag har gjort mitt bästa för att ta det lugnt och inte ha så mycket att göra. Självklart vill jag ju göra grejer, men nu har det blivit lite för mycket. Får berätta i ett annat inlägg vad jag har för mig om dagarna...

Saken är den att allt jag gör är verkligen roligt, men det är så många olika grejer och det blir för spretigt. Samtidigt vill jag inte byta bort något. Hur gör ni för att hitta balansen? Är ni bra på att tacka nej till roliga saker?

6 kommentarer:

Ina sa...

Nej, det är inte riktigt min grej...

Anonym sa...

Skaffa en bäbis - den ser till att bestämma ALLT! När det passar sig eller ej, hur lång tid allt tar, ja allt! ;)

Hade svårare att tacka nej till saker innan lilltyrannen kom och förgyllde mitt liv!

KRAM

Anonym sa...

Hahaha! Skrattar åt Anna.
Kram Susanna spret är inte alls bra! Och inte roligt heller ;)
mam

Susanna sa...

Ina. Nej, och jag som trodde att jag kunde säga nej... Men nej, jag får träna! Kram!

Anna. Där sa du något! :) Kram min vän!

Mamma. Ja, en bebis vore något va?! :) Kram!

Marianne sa...

Jag har samma problem! Jag trodde att jag skulle få ett lugnt och ganska slött liv som hemmafru i utlandet. I stället jobbar jag som en galning (jätteroligt) och har tusen andra järn i elden. Hinner inte någonting riktigt ordentligt känns det som just nu, men jag vill inte heller skippa någonting.

Det som tar mest stryk just nu är bloggläsandet. Hinner bara inte läsa hos alla jag vill läsa hos. Men det känns också som en rolig och viktig del, just att ha kontakt med så många trevliga människor runt om i världen. Nå, jag får nöja mig med att titta in lite då och då hos de flesta.

Susanna sa...

Marianne. Skönt att höra att jag inte är ensam om detta! Ibland får man påminna sig om att det ju är fantastiskt att man får vara med om allt det roliga man företar sig, men visst blir det stressigt också...