Det ekade tomt i frågelådan. Endast en fråga kom in när jag häromdagen öppnade upp för frågor. Hallå, bättre kan ni väl?!
Fick dock en fråga från Emmama - gå in och läs hennes fina, roliga sköna blogg om livet i Skottland.
Hennes fråga lyder:
Åh, jag har svårt att komma på EN fråga utan undrar mer allmänt hur det varit med anpassningen till ett nytt land? Du har bott utomlands innan om jag fattar rätt men var är skillnaden nu? Vad är roligt och vad är svårt? Kram!
Mål med resan?
Det här är första gången jag flyttat utomlands utan att ha ett eget, uttalat mål med resan. Tidigare har det varit ett språkutbyte, uppsatsstipendium eller volontärarbete som lockat, men denna gång flyttade jag för att min sambo N fått arbete. Det passade mig perfekt eftersom jag nu fick chansen att varva ner lite och fundera på vad jag vill. Jag är glad att det är N och inte jag som arbetar - jag njuter som en dåre av att ha en massa ledig tid att förfoga över!
Anpassningen till Kenya?
Anpassningen till Kenya har känts lätt och en stor anledning till det är att vi ju har en egen lägenhet. Att bo i värdfamilj som jag till exempel gjorde i Kambodja gör ju att man kommer in i kulturen på ett helt annat sätt. Det är väldigt spännande och roligt, men också väldigt energikrävande.
En annan anledning är att Nairobi är så lätt att trivas i. Det finns mycket att hitta på, klimatet är skönt eftersom det ligger så pass högt upp (det blir varmt, men ganska sällan alltför hett) och alla pratar engelska. Jag är inte beroende av att någon tolkar för mig vilket gör det hela mycket lättare än om vi skulle ha bott i ett annat afrikanskt land som inte kolonialiserats av Storbritannien.
De flesta kenyaner jag möter är vänliga, generösa och tillmötesgående och även om vi kommer ifrån olika kulturer har jag inte ännu upplevt någon större kulturchock. Som utlänning eller som medelklasskenyan i Nairobi kan man leva gott. Handla i bra mataffärer, träna på bra gym, äta på trevliga restauranger och gå på bio. Det här är ett land fullt av kontraster och stora skillnader mellan fattiga och rika och jag skulle garanterat ha fått en annan bild av Nairobi om jag bott i värdfamilj eller i ett annat bostadsområde.
Svårigheter?
Jag lever ett ganska skyddat liv här. Runt vårt lägenhetsområde finns det en hög mur med elstängsel och vakter. Jag går aldrig ut själv när det blir mörkt på grund av att det är för farligt och jag åker mer bil här än jag någonsin gjort hemma. Vi har också blivit stoppade av polisen några gånger för att de vill ha mutor (eller var det läsk?!) och man läser om dödsskjutningar, hemska olyckor och om korrumperade politiker i tidningen. Men jag har sällan kännt mig rädd.
Roligheter?
Jag är så otroligt glad för att jag har fått möjligheten att bo här i Nairobi! Gå till marknaden och köpa frukt, åka till kusten, se Kenyas storslagna natur, njuta av värmen, tid att läsa och fundera, lära känna nya människor, ha mycket mer fritid, hjälp med städning och tvättning, hänga på balkongen och en massa annat.
Det tråkigaste med att vara här är, som ni utlandssvenskar säkert kan intyga, att det är så långt hem. Jag missar saker. Men jag får så mycket också.
söndag 22 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
TACK, vad kul att läsa ditt svar! Det är av nån anledning OMÖJLIGT att få svar på inlägg som bygger på att man behöver svar.. Fråga mig inte varför.. :)
Kram!
Å vad roligt att få läsa mer om din bakgrund till varför ni nu lever i Kenya!
Får man fråga hur länge ungefär ni planerar att stanna? Är det så att N jobbar på kontrakt? Hur länge löper det isåfall??
Kram!
Emmama. Tack för din fråga! Och du har rätt - svårt att få svar när det bygger på det! :) Kram!
Saltistjejen. Roligt att du tycker om det! N jobbar på kontrakt och det löper ut i september 2010. Kram!
intressant att få reda på lite mer om bakgrunden till er vistelse! men nu blev jag otroligt nyfiken när du nämner att du tidigare jobbat som volontär, något som jag verkligen vill göra! kan du inte berätta lite mer om det? vore verkligen superkul att höra om!
Sof. Bra idé, skriver ett inlägg om det! Kram
"jag njuter som en dåre av att ha en massa ledig tid att förfoga över!"
BRA formulerat! Det var - ÄR - min största njutning med att bo så här, och det var en stor anledning till att jag gärna sa upp mig för att följa med ut i världen. Sen att jag inte har så himla mycket ledig tid, men vad tusan. Det är ju någonting jag ändå bestämmer själv, att jag vill göra dittan eller dattan, det är inte av nödtvång längre. Och DET njuter jag av.
Stor kram!
Marianne. Tack snälla!
Nej, det här med ledig tid blir ibland en bristvara ändå, men precis som du säger, det man gör är inte av nödtvång längre! Kram
Skicka en kommentar