onsdag 25 februari 2009

Om en dag med bio

Efter ett trevligt lunchmöte idag gick jag in i köpcentret intill och kollade om det gick någon bra film. Filmen "The Curious Case of Benjamin Button" skulle strax börja, så jag köpte en biljett för 380 shilling, runt fyrtio kronor, och gick in i den tomma salongen.

Nationalsången inleder varje filmupplevelse, så det är bara att ställa sig upp.



















Lite reklam...


















Och sedan började filmen!


















Jag gillade den och lämnade biomörkret med en bra känsla i magen. Lite "Amelie från Montmartre", lite "Forrest Gump", men mest sin egen. På vägen hem började solen gå ner och ljuset blev sådär varmt som jag älskar när det blir. Människor på väg hem från jobbet, kvinnor som skar frukt och grillade majs, två unga killar som vallade ett trettiotal kor på vägen, barn i skoluniformer på väg hemåt, trafikstockning på Ngong Road. Och det gyllene afrikanska ljuset.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Det är en av filmerna på min "måste se lista". Kul att höra att du gillade den, F & V tyckte också att den var bra.

Jag kan "se" miljön som du beskriver...får en liten Indien känsla även om jag förstår att det är rätt olikt också. Men ljuset, människorna, vallpojkar...
kram
mam

Saltistjejen sa...

Åmden filmen vill jag okcså se!
Så många filmer jag vill se nu men det får bli när man kan få barnvakt....
kram!

Susanna sa...

Mam. Ja, den tycker jag att du ska se! :)

Saltistjejen. Ja, skriv upp den på filmer-att-se-listan! Kram!

Anne sa...

Den här filmen vill jag också se! Har velat det ett tag men det har inte blivit av. Apropå film, har du sett The Constant Gardener? Den utspelas i Kenya, om jag inte minns helt fel. Tror den är en 3-4 år gammal nu, du har säkert sett den. Jag tyckte den var så jättebra.

Jag har ägnat lite kvällstid åt att läsa dina inlägg och gå tillbaka i tiden lite. Vad fint och intressant ditt inlägg här nedan var om "svar på en fråga". Mycket intressant läsa. Jag förstår att ni tycker det är jättespännande, jag blir själv jättesugen och lockad att uppleva Afrika och lära mig mer när jag läser dina inlägg.
Vilken superfin balkong, det är inte bara balkong utan ett enda stort öppet vardagsrum ju. Ser oerhört mysigt ut, förstår att mycket tid tillbringas där.
Roligt också se bilder från din promenad, att tänka hur olika det kan se ut där vi alla (runt om i världen) traskar på med våra stegmätare.
Tvätterskan var intressant, just det här att hon handtvättar allting. Det är säkert bara jag som tänker så här och du tycker säkert jag är jättelöjlig, men det första jag tänkte på var att det skulle kännas så pinsamt och lite intimt nästan att ha en annan att handtvätta min underkläder... Just det här med handtvätt, det hade ju varit annorlunda om kläderna bara skyfflats in i maskinen. Nog bara jag som är löjlig i mitt tänkande här.
Jätteintressanta saker du skriver, allt från det där med komplimang om att man är fet till att det frågas efter läsk men är inte läsk som vil has.

Susanna sa...

Anne. Tack snälla för den fina kommentaren, jag blir jätteglad! The Constant Gardner såg jag (och även Mitt Afrika såklart) innan vi flyttade hit - väldigt bra filmer båda två.

Ja, det här med handtvätt är ett kapitel för sig. Du är inte alls löjlig när du skriver att det skulle kännas pinsamt att tvätterskan tvättar ens underkläder för hand. Jag förstår PRECIS vad du menar! Det kändes jobbigt i början, men man vänjer sig.

Såg att jag skrivit detta någonstans:
Och så minns jag när jag var hemma hos min killkompis Tola i Phnom Penh och hans syster, utan att jag hann reagera, började handtvätta mina smutsiga kläder och hur jag skämdes så för att hon tvättade mina underkläder.

Ha det bra!

Varma hälsningar från Susanna