lördag 21 februari 2009

Om resan till Marocko och om att fastna med fantasin i ett afrikanskt land medan man befinner sig i ett annat

Min vän J är en fena på att skriva slogans och när hon för snart nio år sedan vann en resa till Marocko fick jag följa med. Tack snälla J!

Jag hade just kommit tillbaka till Stockholm efter ett halvår i Florens och väl i Marocko kom mina nyvunna kunskaper i konsten att avspisa alltför närgångna italienare väl till pass. Kanske lite för väl tyckte kanske J ibland!

Iallafall, vid poolen låg jag och läste Corinne Hofmanns "Den vite massajen" som nyligen kommit ut då och var och varannan mening inledde jag med "Visste du att i Kenya..." vilket jag gissar J kanske till en början tyckte var intressant men sedan blev tjatigt.
- Vad ska vi göra idag, kanske hon frågade
- Visste du att i Kenya kan man...blablabla..., svarade jag



















Kö till färjan som går mellan Mombasa och Ukunda i skytteltrafik

Jag var fascinerad av Corinnes möte med massajen på Likonifärjan över till Ukunda och vad som hände sedan. En spännande kärlekshistoria. Idag tycker jag att boken är lite blåögd och är lite förlägen över att jag slukade den så med hull och hår (ni vet; europeisk, vit kvinna möter massajkrigare i mörka Afrika), men då var den ett fönster till en ny, spännande värld.



















The Likoni ferry

När jag åker till min kompis vid kusten tar jag samma färja som Corinne gjorde när hon första gången såg sin massaj och på vägen till min kompis hus åker jag förbi den bar där hon återigen såg honom.























Ett fruktstånd i Ukunda



























Det är ändå roligt att se miljöerna i verkligheten.

8 kommentarer:

Saltistjejen sa...

Jag läste också boken, och fascinerades enormt. Visst den kasnke är "blåögd" men jag måste ändå säga att jag tycker det är en otroligt fascinerande historia. Ett livsöde som jag kan tycker känns väldigt intressant. Och det är ju fantastiskt vad kärlek kan få oss människor att göra! DET är en enorm drivkraft! :-)
Kram!

anna of sweden sa...

Sedan får du skriva en bok om ditt Kenya.
Jag vill boka ett ex redan nu! ;)

Susanna sa...

Saltistjejen. Ja, den är såväl fascinerande som intressant och en fantastisk kärlekshistoria. Och det är spännande att läsa om kärlek över kulturgränserna. Ibland tycker jag bara att det blir lite för stereotypt med den vita, utbildade kvinnan som möter den mörke mannen från en stam i Afrika. Jag tycker att det blir lite för svartvitt om jag får uttrycka det så!
Kram!

Anna. Ja, det får jag ta och göra! Sätter upp dig på listan över bokade ex! ;)

Anonym sa...

Älskar dina bilder, du kanske får lägga till en och annan i den bok du ska skriva... ;)

Kramar/ Anna of Skellefteå ;)

Susanna sa...

Anna of Skellefteå. :) Vad roligt att du gillar dem - de flesta är tagna med mobilkameran, så skärpan är inte den bästa, men det blir bra ögonblicksbilder! Kanske ska göra en bilderbok. Stor kram, min vän!

Marianne sa...

Vad roligt! Haha, så där kan jag också bli, helt uppslukad av en bok eller liknande så jag också blir lite tjatig : D Har inte läst just den boken.

Anonym sa...

Nu lärde sig ju J en väldig massa om Kenya, vilket kompenserade rätt väl för allt hon INTE lärde sig om Marocko när Susanna envisades med att tillbringa x antal soltimmar i en bok... :)

Tack för att du följde med, tack för att du avspisade de närgågna marockanerna (tycker nu en lite äldre och klokare J med emfas), tack för att du tvingade ner mig i solstolen några minuter för säkerligen behövlig nedvarvning...

Kram

Susanna sa...

Marianne. Då är vi två som agerar på samma sätt! :)

J, min vän. Haha, nästa gång vi reser tillsammans lovar jag att på min höjd ha en bok med mig som handlar om landet vi befinner oss i. Kanske en guidebok vore det bästa! :)

Tack själv för allting, min vän!

Kram!