Sitter på bussen från Luleå till Kalix. Ser det nya kulturhuset framför mig och till vänster Norrbottensteatern där en åtråvärd skådespelarutbildning också huserar. Omgivningen är så bekant och ändå hör jag inte hemma här, mer än delvis känslomässigt. Men det är värt mycket.
I Kalix väntar en farmor och en farfar på mig. Jag ser framför mig att jag kommer att äta god mat och fantastiska kakor, kanske plocka hjortron, promenera längs älven, sticka en fin halsduk, pärla, bada bastu, läsa och lata mig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Låter som en alldeles fantastisk fortsättning på semestern :)
Hör av dig om du vill titta in på en kopp kaffe!
Ewa. Mm, det är det! Har redan ätit mina favoritkakor... :)
Annanita. Självklart gör jag det om jag åker förbi markvägen! Tog flyget till Luleå, så jag tittade ner på dig ovanifrån...
Skicka en kommentar