Det gymnasium jag gick på är känt för sin goda undervisning, engagerade lärare, högpresterande elever och sin geografiska placering. För mig var det en ny värld. Jag höll ju på med teater och hade klippkort på UFF. Jag åkte inte till Paris och handlade en ny höstgarderob och jag sminkade mig inte innan gymnastiklektionen. Inte efter heller. Min konsumkasse med träningsbyxor, gympaskor och någon uttjänt t-shirt samsades med glansiga Champagnepåsar innehållandes de senaste träningskläderna, i omklädningsrummet. Jag var jag. De var de. Och det gick bra. Lärarna var fantastiska och flera av dem är fortfarande mina förebilder.
Sista året på gymnasiet stod det i årsboken att Susanna är den elev som gör det här gymnasiet pluralistiskt. Jag var alltså den elev som gick mot strömmen. I en annan skola hade jag kanske varit genomsnittstjejen.
I sanning skrämmande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vi tyckte det var så kul när du berättade att du var den som stod för mångfalden. Tänk vad olika det kan vara beroende på i vilken förort man hamnar
Tanja. Haha! :) Ja, det beror mycket på området skolan ligger i...
Skicka en kommentar