Jag är bra. Och dålig.

Jag är dålig på att:

- vara hungrig

Jag är bra på att:

- laga mat snabbt

Södermalm vs. Sydafrika

Lunch med mamma på café Puck på Hornsgatan. Bulgursallad med kyckling och bönsoppa med macka. Prat om den Sydafrikaresa hon på lördag kommer att påbörja tillsammans med C. Resnerver, packlistetankar och förväntningar. Semester. Jag går tillbaka till jobbet i det gråa regnet. Möter ett par kollegor som lockar med mig till Tvålpalatset på Mariatorget för gott kaffe. Minisemester.

Kambodjanska munkar i eftermiddagssol

Tugg

Jag har blivit tuggummiberoende – eller är det normalt att tugga 50 V6 på en vecka?

HR - från Human Rights till Human Resources?

Till sommaren tar min projektanställning slut och jag har börjat hålla ögonen öppna efter nytt jobb. Jag är utbildad personalvetare, men mest jobbat på organisationer som fokuserar på att ja, förbättra världen. På min arbetsplats står HR för Human Rights. Under min utbildning stod det för Human Resources. Känner ett sug efter att börja söka jobb baserat på min utbildning. Tror att det är dags för något nytt. Dessutom kan jag ju arbeta med till exempel CSR (Corporate Social Responsibility) på stora företag om jag vill koppla de två världarna samman.

Grått - the new black

Igår, när jag borstade mitt hår, hittade jag ett grått hårstrå. Det kanske inte dröjer länge nu förrän jag har en klädsam, silvergrå page.

Gäss

På Riddarfjärden går vågorna höga. Om jag inte passar mig blir fötterna blöta av vatten som kastas upp. Det blåser som fan. Mitt hår fastnar på mina läppar som är försedda med Försvarets hudsalva och därefter kletar de sig fast på mina glasögon. Solen skiner när jag går Stora Nygatan fram och himlen är vårblå. Nästa vecka har Stockholmsungarna sportlov. Och jag har halvt lov. Från torsdag till söndag befinner jag mig förhoppningsvis i en söt stuga i Småland.

Odenplan-Mariatorget

När mitt SL-kort gick ut i förra veckan struntade jag i att köpa ett nytt. Började istället gå till och från jobbet. Då har jag liksom inget val. Från Odenplan till Mariatorget. Från Mariatorget till Odenplan. Varje dag. Sedan året började har jag tagit med mig lunch till jobbet istället för att äta ute. Och Satskortet, som jag sa upp förra månaden, har jag förnyat. Två gånger i veckan ska det bli. Jag äter oftare. Mer varierat. Godare middagar. Och mitt blodsocker åker inte lika mycket bergådalbana.

This is the new routine!

Rutan

Om jag får en dotter ska hon heta Rut. För att det är fint. Och för att det blir tur baklänges. Om jag får en dotter till ska hon heta Tehgilkciks.

Blanda té

Tänk att produktutveckla té. Det är kanske det jag ska göra.

Saker som gör att den här veckan ändå känns helt okej:

• mina nya, gråmönstrade strumpbyxor
• mina nya, svarta strumpbyxor med vita prickar på
• té från Friggs med smakerna orientalisk kanel (rött) och ingefära/citron (grönt)
• nytvättade lakan i sängen
• ett paket som kom lastat med två par snygga, hemgjorda örhängen och en skiva med Amy Winehouse från J
• min röda duffelliknande jacka som hängt med i många år nu
• ansiktsbehandlingen imorgon
• de där snygga, svarta stövlarna jag köpte på 60 procents rea
• nya, hälsosamma vanor som ger resultat
• att den där halsduken är överlämnad och att innehavaren blev mycket nöjd
• ett brev från mamma innehållandes recept på italienska godsaker
• att mina pärlor och tänger är där jag är nu

Tycka. Om.

Jag tycker om att:

• jag tränade idag trots att det kändes segt innan.
  
• den gamla hitten "Ice, Ice, Baby" spelades på corepasset. Jag blev genast nostalgisk och mindes hur min storasyster försökte lära mig dansa hip hop hemma hos pappa i tolvvåningshuset. C gick i högstadiet och kunde alla coola moves som jag var för liten för att fatta.
  
• den ansiktsscrub jag använde ikväll luktade sådant där björnklister som jag klistrade med när jag var liten. En grön burk med plastspatel. Minnen.
  
• den halsduk jag stickat på i evigheter snart är klar. Den är också evighetslång. Och ska ges bort till en vän.

Jag tycker inte alls om att:

• spinninginstruktören sa "Bra där!" efter nästan varje mening.
  
• avslutningslåten på corepasset var Bette Midlers "The Rose". Some say love, it is a river?

Vanilla Ice in the house

Om en helg...

I lördags, efter en dubbel espresso på Tintarella di luna, hasade jag ner i en biofåtölj och såg filmen Juno. En sextonårig tjej blir gravid med sin bästa kompis och bestämmer sig för att låta ett gift par adoptera barnet. Filmen är rolig, gripande, fyndig och varm. Jag gillar´n!

Senare, med libanesisk mat i magen, gick jag och N till Odenteatern och lyssnade på franska chansons. Tillsammans med några kompisar gick vi sedan till Musslan på Dalagatan och drack vin.

Igår skulle jag ha tränat SatsCorePuls med C, men kom på att det kanske inte är det bästa för min relativt nyopererade mage. Tror att jag ska vänta ett tag till med att hoppa. Istället tittade jag och N på varandra med beslutsam blick och bestämde oss för att vandra Brunnsviken runt. Drygt tre timmar senare var vi innanför dörren igen, blöta och varma, med varm choklad i magen och kalla fötter. In i bastuvärmen för att sedan dricka smoothie bestående av blåbär, hallon, kiwi, banan, apelsin och vaniljyoghurt.

Har ni ingen mjölk?

Skolklassen dråsade in på kontoret och jag hade förberett med kaffe och bullar trots att jag inte hade någon som helst skyldighet att göra det. De hade lika gärna kunnat få sitta och sippa på ett glas vatten. Lärarvikarien sa Har ni ingen mjölk? Eleverna fyllde i. Och skedar? Och socker? Anklagande ton. Dålig attityd överlag. Väl i konferensrummet lyssnade de intresserat och ställde frågor. PowerPoint på. Ljus av. En kille på kortsidan längst bort i rummet ställde många frågor. Det gick bra. En minut kvar. Sista frågan. Killen längst bort räckte upp handen och ställde en fråga om en tävling vi anordnar. Jag svarade något i stil med att du verkar vara en kreativ kille, så jag tycker att du ska söka… Kille? ekar det från spridda håll.

Oj. Det var en tjej. Och jag hade ingen aning. Hade jag inte bara kunnat säga ´person´ istället för kille? Jag bad om ursäkt och fortsatte de 45 sekunder jag hade kvar. Misstaget kändes jobbigt, men jag orkade inte riktigt ta till mig det. Ingen lust heller att fyllas av den jobbiga känslan. Minnet av missen visualiserade sig framför mina ögon och jag konstaterade att det kändes obekvämt, fan, men jag skickade känslan vidare. Bort.

Coke, please!

Nej, det blev inget vin före yogan... Det bidde en cola light med citron istället. Karaktär!