torsdag 31 januari 2008

To drink or not to drink...

Funderar på att ta ett glas vin före yogapasset. Är det en bra idé, tror ni?

Tidigare erfarenheter

onsdag 23 januari 2008

Surdeg

Igår kände jag mig tyngd av arbete och stress. Och känsla av otillräcklighet. Frustration. Klump i magen. Tårar i ögonvrån. Tänkte på kvinnan jag läste om i DN Söndag. Hon är IT-chefen som bytte spår och blev bagare istället. 250 limpor om dagen. En känsla av att göra något konkret. Knåda deg istället för att springa på möten. En känsla av tillfredsställelse.

Undrar om hon behöver en lärling?

fredag 18 januari 2008

- Och Stockholm mår bra?

I höstas inledde konstnären Erik Krikortz projektet ´Emotional Cities´. På hemsidan http://www.emotionalcities.com/ går det att klicka i hur man mår på en sjugradig skala. Känsloläget översätts därefter till färger som sedan lyser upp Hötorgsskraporna.

Röda skrapor: Stockholm är på topp
Orange skrapor: Stockholm mår riktigt bra
Gula skrapor: Stockholm är rätt så glad
Gröna skrapor: Varken eller
Turkosa skrapor: Stockholm mår sådär
Blå skrapor: Stockholm is feeling blue
Violetta skrapor: Stockholm totaldeppar

På hemsidan kan man ange hur man mår oavsett vilken stad man bor i runt om i världen. Tanken är att man på hemsidan ska kunna jämföra städernas humör och det ska även gå att jämföra sinnesstämningen med vädret och andra faktorer.

Jag ser skraporna från jobbet och igår skiftade de från gult till violett. Tungt.

torsdag 17 januari 2008

Middagsfrid – för de som vill ha mer tid

En tjej jag jobbar med tipsade om sajten Middagsfrid som erbjuder hemleverans av mat inklusive recept. Maten är till stor del ekologisk, den är nyttig och varierad. Konceptet är perfekt, hemsidan snygg och jag är sugen på att prova.

Såhär skriver de på sidan:
Middagsfrid förenklar vardagen för dig och din familj genom hemkörning av smart planerade matkassar med recept. Vi hjälper dig att klara av detta som de flesta hushåll kämpar med. Låt oss utforma er veckomeny! Då ser vi till att du får alla råvaror du behöver för att laga fem goda middagar för fyra personer. Du slipper springa och småhandla, kånka hem tunga varor och sist men inte minst, du slipper den eviga frågan "Vad ska vi äta till middag?". Välj mellan att få leverans varje eller varannan vecka.

Exempel på en leverans.

torsdag 10 januari 2008

Om ett jullov

Vi gjorde en rejäl satsning inför jul. Storstädning, fönsterputsning, julgran (den största vi kunde hitta), julpumlor, belysning och stjärna som inte fick plats innan taket slog emot grantoppen. Småkakor och pepparkakor, knäck, tomtegröt, griljerad skinka och Janssons frestelse. Julmusik, julbonader, adventsstakar, stjärnor och glögg i muggar med halmbockar på.

Att resa till Paris var en hit. Avkoppling, skönt oambitiöst, sovmorgnar, långfrukostar med omelett, baguette, kaffe och apelsinjuice. Promenader längs Seine, cappuccino på caféer, Notre Dame, crepes, champagne vid Eiffeltornet, jazzklubb, metro och en del annat. Paris is soul.

Rapport från en sjuksäng

Igår på eftermiddagen lämnade jag verkligheten för en stund. Liggandes på en brits i en sjukhuskällare på Södermalm blev jag nedsövd och inom ett par sekunder försvann jag bort till ett intet.

Medan jag inte var närvarande lades ett snitt över min navel, en kamera fördes in och min mage blåstes upp för att läkaren bättre skulle se mina inre organ. Han gjorde ytterligare tre hål och med hjälp av kamera och tänger avlägsnade han min galla innehållandes stenen. Två av hålen sydde han ihop inifrån och de övriga två utifrån. Modernt.

Efter ett uppvaknande med ett sjuksköterskeansikte nära mitt. Från svart till vitt.
- Nu ska du vakna, sa hon.
- Aldrig i livet, tänkte jag.

Två mjuka mackor och varma koppen i sjuksängen fem trappor upp. Utsikt över Gamla stan, Skeppsholmen, Gröna Lund och skärgårdsbåtarna. Min blick registrerar, men orkar inte anstränga sig. Vilar på punkter i fjärran, följer båten med blicken, somnar till för att vakna av att en sjuksköterska som precis gått på sitt pass kommer och presenterar sig och lämnar tabletter att svälja.

En natts sömn senare sätter jag mig på tvåan till Vasastan. Apoteket, sedan hem och dåsa i soffan som står utfälld som säng. Vila, läsa bok, kolla TV, ringa. Sedan kom N med glossigt magasin, choklad och middag. Nice.

tisdag 8 januari 2008

Vad fet du är!

Den kambodjanske engelskläraren ler blixtrande mot mig och hans charm påminner om en ung Elvis. Vi var grannar när jag bodde i Kambodja för ett par år sedan och han var en av få i min omgivning som talade engelska. Det är roligt att träffa honom igen. Tills han smilandes säger: Oh, you´re much fatter than last time! It´s more attractive being skinny, right?!

Den goda stämningen bryts och jag pressar fram ett stramt leende. Jag vill förolämpa honom tillbaka. Men låter bli.

Liknande fras får jag hör fem-sex gånger till, men då på khmer som min kompis snällt översätter till engelska.

Och nej, det är ingen komplimang att bli kallad fet i Kambodja.

Plötsligt händer det!

Beställde en öl på restaurangen i Siem Riep och jag kunde omöjligt räkna ut vad som var på väg att ske. Senare skulle jag återvända till minnet med ett fånigt leende.

Ölglaset var vänsterhäntanpassat. När jag höll glaset i vänster hand var anchorloggan vänd mot mig och inte mot personen mittemot.

Plötsligt händer det!

Önska, önska runt i ring önska kostar ingenting, tänk vad man kan ha det bra, säg vad du vill ha!

Den tredje juni skrev jag i bloggen om ett samtal jag hade med en kollega:
- Det är så härligt med kärlek, sa min arbetskamrat.
- Jag vill ha en städerska istället, sa jag.
- Du är så cynisk ibland, sa han.

Nu har jag hittat kärlek. Och han är bra på att städa. Jag till och med tror att han tycker om det.

onsdag 2 januari 2008

Till Paris, till Paris ska jag rida på en gris

På torsdag, i arla morgonstund, flyger jag och N business till Paris. Jag har aldrig förut varit där. Jag har skandalöst nog heller aldrig satt min fot på fransk mark. Nu blir det ändring på det. Très bien!

Ni som vet; vad får jag absolut inte missa?

See through

Om sex timmar ska jag magnetkameraröntgas och jag borde verkligen ligga och sova nu. Det hela tar en halvtimme och man kan tydligen lyssna på skivor eller radio, inne i röntgentunneln, under tiden. Stenen ska identifieras inför bortplockning om en vecka. Funderar på att göra ett Facebookevent av sjukhusvistelsen nästa onsdag som ska kallas "Besökstiden". Choklad och glossiga magasin välkomnas.