Rapport från en sjuksäng

Igår på eftermiddagen lämnade jag verkligheten för en stund. Liggandes på en brits i en sjukhuskällare på Södermalm blev jag nedsövd och inom ett par sekunder försvann jag bort till ett intet.

Medan jag inte var närvarande lades ett snitt över min navel, en kamera fördes in och min mage blåstes upp för att läkaren bättre skulle se mina inre organ. Han gjorde ytterligare tre hål och med hjälp av kamera och tänger avlägsnade han min galla innehållandes stenen. Två av hålen sydde han ihop inifrån och de övriga två utifrån. Modernt.

Efter ett uppvaknande med ett sjuksköterskeansikte nära mitt. Från svart till vitt.
- Nu ska du vakna, sa hon.
- Aldrig i livet, tänkte jag.

Två mjuka mackor och varma koppen i sjuksängen fem trappor upp. Utsikt över Gamla stan, Skeppsholmen, Gröna Lund och skärgårdsbåtarna. Min blick registrerar, men orkar inte anstränga sig. Vilar på punkter i fjärran, följer båten med blicken, somnar till för att vakna av att en sjuksköterska som precis gått på sitt pass kommer och presenterar sig och lämnar tabletter att svälja.

En natts sömn senare sätter jag mig på tvåan till Vasastan. Apoteket, sedan hem och dåsa i soffan som står utfälld som säng. Vila, läsa bok, kolla TV, ringa. Sedan kom N med glossigt magasin, choklad och middag. Nice.