Min kära D har bott hos mig några dagar och imorse när jag vaknade satt hon redan på tåget tillbaka till Göteborg. Kvar fanns ett snyggt kort med fin text. Vi känner varandra sedan tiden i Florens och över italienska verb, rödvin och goda pastamiddagar kom vi varandra nära. Ett nära som fortfarande finns.
Bäddsoffan är fortfarande utbäddad och mitt stora, varma dunbolster såg så inbjudande ut när jag kom hem att jag genast kröp ner. Här ska jag sova. Lyssnar på Puccinis Tosca nu och minnesflagor från NorrlandsOperan dansar för mitt inre. Snart en kopp té, sedan sömn. En värdig kväll.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar